STOCKHOLM (Direkt) Den största utmaningen för radarsensorbolaget Acconeer, som vill sälja miniradar till batteridrivna konsumentelektronikprodukter, är att växa organisationen och att lyckas utveckla mjukvaran som kunderna behöver för sina användningsmodeller.
Det säger vd Lars Lindell i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.
Acconeer hade handelspremiär på Nasdaq First North på måndagen efter att ha tagit in 180 miljoner kronor i friskt kapital. Bolaget utvecklar och tillverkar en miniradar på 5 gånger 5 millimeter för placering i batteridrivna konsumentelektronikprodukter såsom robotdammsugare, mobiltelefoner eller drönare.
Radarsensorn är enligt Acconeers utsago den första som kan integreras i högvolymmarknaden för konsumentelektronikprodukter. Sensorn kan användas för avståndsmätning, geststyrning, materialkarakterisering och kamerastödda applikationer.
Acconeers miniradarsensor som är 5x5 millimeter. Bildkälla: Acconeer
Acconeer-aktien steg 35 procent till 33:80 kronor under första handelsdagen på First North jämfört med emissionskursen på 25 kronor per aktie.
Hur har du upplevt investerarintresset för bolaget?
"Det har varit enormt - vi är lite tagna på sängen. Vi trodde visserligen att vi var så pass attraktiva att vi skulle få ihop pengarna, men att vi skulle bli så övertecknade som vi blev hade vi nog inte ens hoppats på", säger Lars Lindell.
Acconeer har hittills bara haft en marginell försäljning. Radarsensorn utvärderas i dagsläget hos ett 30-tal presumtiva kunder, innefattande stora globala företag och mindre innovationsföretag. När det gäller branscher siktar Acconeer brett.
"Vi kommer att finnas i allt från industriapplikationer till mobila produkter. Det som är vår unika fördel är effekten. Vi kan bäst konkurrera inom batteridrivna produkter."
Ni hävdar att ni inte har så mycket konkurrens. Hur ser ni på Googles Project Soli?
"Det är den närmaste konkurrenten vi kan hitta. Google gör dock ingen egen hårdvara. De lade ut en video på mjukvaran för två år sedan. De jobbar med en hårdvara från Infineon, gamla Siemens, som är 9x10 millimeter stor medan vår är 5x5 millimeter. Vi har ganska ordentliga storleksfördelar och enormt mycket lägre strömförbrukning. De hävdar att deras drar 54 milli-Watt medan vi siktar under 1 milli-Watt"
Tror du att radar i framtiden kommer att bli standard i alla smarta mobiler?
"Det vet jag inte, men vi hoppas naturligtvis på det.
Vad krävs för att det ska bli så?
"Att det utvecklas användningsmodeller som kräver det, exempelvis geststyrning. Om man bara har rätt strömförbrukning, storlek och pris finns det ingen anledning till varför radarsensorer inte skulle komma in i mobiltelefoner. Alla mobiltelefontillverkare vill ju differentiera sina produkter och plocka in ny funktionalitet."
Tittar mobiltelefontillverkarna aktivt på miniradar?
"Mobiltelefontillverkarna berättar inte vad de gör, men alla tittar aktivt på smartare sensorer till mobiltelefonerna."
Finns det någon stor mobiltelefontillverkare bland de som utvärderar er produkt?
"Det finns det. Det är en bra blandning av små och stora bolag."
Är någon av mobiljättarna Apple och Samsung med?
"Det kommer jag inte att kommentera."
Vilka mobil-appar kan man tänka sig utifrån er radar? Finns det något som är särskilt spännande?
"Jag tycker att kombinationen av vår radar med kameror är väldigt intressant. I dag används två kameror för att räkna ut avstånd i djupled. Det är en dyr och klumpig metod som tar mycket processorkraft. Att låta en radar göra det är väldigt spännande."
Acconeer bedömer att bolagets första kunder kommer att finnas inom områden såsom sensorer för parkeringsplatser och robotdammsugare. I juni fick Acconeer den första ordern från en kund som arbetar inom Internet of Things, med fokus på smarta städer. Mobiltelefonbranschen och bilbranschen bedöms däremot ta lite längre tid till produktlansering.
Er radar kan vara en del av självkörande dammsugare, men inte självkörande bilar?
"För självkörande bilar har industrin standardiserat sig i frekvensbandet 77 Ghz. Vi befinner oss inte där och har ingen plan att vara där heller. Däremot kommer vi att vara inne i bilen, alltså i cockpit. Det är ett stort område för oss."
Vilken räckvidd har er radarsensor?
"Den når upp till två meter. Vi behövde göra den mindre än 1 millimeter hög och det sätter stora krav på antennerna. Teknologin som sådan skulle kunna nå mycket längre, men antennlösningen sätter gränsen."
Hur stor sensor behövs om man vill nå 10 meter?
"Det har jag inte i huvudet. Många frågar oss om vi kan göra en radar som når tio meter. Teknologin som vi har kan göra det. Huruvida vi vill göra det eller inte har vi inte bestämt."
Måste er radar fysiskt sticka ut från konsumentelektronikprodukten?
"Nej. En av våra stora fördelar är att vi till och med kan sitta bakom plast och tunt glas och 'skina igenom'. Vi behöver inte ha en öppning. Det skiljer oss från konkurrerande teknologier såsom IR-sensorer som måste ha en apertur och en lins som kan bli smutsig."
I vilka vinklar mäter er sensor?
"Vi radierar i en 60-graders kon. Har man flera sensorer som överlappar kan man säga var objekt befinner sig i två dimensioner och har man tre sensorer kan man säga var objekt finns i tre dimensioner. Det finns användningsmodeller där det planeras för två sensorer och det kan finnas modeller där det kommer att behövas fler än två."
Kräver geststyrning två sensorer?
"Nej, faktiskt inte. För den geststyrning vi gör med stora rörelser som vi har utvecklat för bilindustrin behövs visserligen två, men för det som Google gör i sin demovideo Project Soli handlar det om mikrorörelser och då räcker det med en sensor."
Apples flaggskeppsmobil iPhone X har redan en form av geststyrning och ansiktsigenkänning. Hur ser konkurrensen ut från den typen av teknologi som Apple använder?
"Vi tror att vår teknik kan användas vid ett uppvakningsscenario där mobiltelefonen ser att det finns ett ansikte framför den. Sedan behöver en kamera aktiveras för själva ansiktsigenkänningen. Det Apple gör i dag kräver att man vidrör skärmen för att kameran för ansiktsigenkänning ska aktiveras. Vi tror att vi är ett komplement till den typen av teknologier, snarare än en konkurrent."
Varför vore er geststyrning att föredra framför Apples?
"Vi kan inte tillräckligt om Apples lösning för att kommentera. Vi kommer naturligtvis att studera, men har inte gjort det än."
Hur mycket kapital har Acconeer tagit in över åren?
"Det har kostat oss 100 miljoner kronor att ta oss hit. De första tio miljonerna innehöll bland annat bidrag och mjuka lån. Sedan hade vi en 20-miljonersrunda och därefter hade vi ett år när vi tog in 70 miljoner kronor. Nu har vi 180 miljoner kronor på väg in."
Varför valde ni börsen den här gången?
"Helt enkelt för att vi behöver kapital. Det här är en bransch som kräver mycket kapital och det är svårt att hitta så mycket på något annat ställe."
Är det lättare att genomföra återkommande emissioner via börsen jämfört med via andra kapitalkällor?
"Det tror jag inte, men vi har ju tagit i ganska ordentligt så vi tror att vi ska klara oss väldigt länge på det här."
Ni har beräknat att bolaget efter emissionen ska ha kapital för att bedriva verksamheten i åtminstone 24 månader?
"De här pengarna ska räcka tills vi når ett positivt kassaflöde", svarar Lars Lindell.
Vilka intäkter har ni räknat med i det scenariot? När måste intäkterna ta fart för att det ska hålla?
"Vi beräknar att intäkterna börjar ta fart i slutet av nästa år. Vi har produkten ute hos många kunder, men från det att kunderna säger att de vill stoppa in sensorn i sin produkt tills produkten kommer ut tar det sin lilla tid."
Tidigare har ni haft två koreanska delägare - Uniquest och Dreamtech - finns de fortfarande med i bilden?
"Ja, de är fortfarande investerade i oss, utan tvekan."
Deltog de även i nyemissionen?
"Det kommenterar vi inte, men deras intresse är att bygga en relation till oss - de är inte bara en finansiell investerare. Dreamtech gör moduler och ägs av distributören Uniquest. De vill sälja vår produkt i Sydkorea, vilket vi förstås vill att de ska göra. Vi är jättenöjda med dem som ägare."
Vilka är era största utmaningar för att nå era mål?
"Att växa organisationen och att lyckas utveckla mjukvaran ovanpå hårdvaran som kunderna behöver för sina användningsmodeller. Den dataström som vår hårdvara levererar säger inte exakt vad kunden vill ha, utan där måste man ha algoritmer och algoritmutvecklare som tolkar signalerna. Att bygga de detektorerna är egentligen det som kommer att vara begränsande för oss nästa år."
Ni beskriver er själva som en hårdvaruleverantör, men samtidigt krävs integration från hårdvara till mjukvara?
"Vi levererar även mjukvara till våra kunder, men vår affärsmodell är att vi bara tar betalt för hårdvaran. Hur mycket mjukvaruarbete som behövs i ett projekt beror på vilket ansvar kunden själv vill ha och vilket ansvar kunden vill att vi ska ta."
Kan ni sälja en framtagen lösning gång på gång utan modifiering eller krävs alltid handpåläggning på mjukvarusidan?
"Vi hoppas naturligtvis att när vi har en detektor för något så kan vi sälja eller leverera den många gånger. Den fysiska integrationen ställer dock krav på mjukvaran. En del mjukvarujusteringar tror vi alltid kommer att behövas", svarar Lars Lindell.
Acconeers målsättning är att inom 2017 skapa initiala intäkter, växa organisationen och etablera en infrastruktur med partners. Acconeer har som finansiella mål att ha sitt första lönsamma kvartal under 2019 samt sitt första kvartal med positivt kassaflöde under 2020.