I dag släpper Copernicus klimatförändringstjänst sin årliga europeiska klimatrapport, som innehåller de senaste datadrivna insikterna för att övervaka vårt förändrade klimat.
Översikt av klimatläget:
- Koncentrationen av växthusgaser (CO2 and CH4) har fortsatt att öka och har nått de högsta årsnivåerna sedan 2003 då satellitobservationerna inleddes.
- Globalt var 2020 ett av de tre varmaste åren som registrerats, varav de senaste sex åren var de värsta sex som registrerats
- Globala indikatorer visar att de senaste femårsmedeltemperaturerna är de högsta som registrerats och 1,2°C över genomsnittet 1850-1900
Viktiga resultat i Europa:
- 2020 var det varmaste året, den varmaste vintern och hösten uppmätt i Europa
- Vintern i Europa var mer än 3,4°C över genomsnittet. Särskilt varmt var det i över nordöstra Europa, med inverkan på snötäcke, havsis och antalet dagar under noll
- Flera perioder av mycket varmt väder under sommaren och som påverkade olika regioner. Värmeböljorna var dock inte lika intensiva, utbredda eller långlivade som under de senaste åren
- I delar av nordvästra och nordöstra Europa fanns en anmärkningsvärd övergång från en våt vinter till en torr vår, vilket påverkade flodutsläpp, markfuktighet och vegetationstillväxt
- Stormen Alex innebar rekordmässig nederbörd och ledde till flodutsläpp över genomsnittet över stora delar av Västeuropa, vilket ledde till översvämningar i vissa regioner
- Det europeiska genomsnittet för brandfarliga förhållanden var nära genomsnittet 1981-2010, men över genomsnittet lokalt, särskilt på Balkan och Östeuropa under senvinter och vår
- 2020 hade det största antalet soltimmar i Europa sedan satellitregistreringen började 1983
Viktiga resultat för Arktis:
- 2020 var med stor marginal det varmaste uppmätta i arktiska Sibirien.
- Under sommaren hade arktiska Sibirien även torra förhållanden och rekordnoteringar i antalet skogsbränder
I mars ledde en särskilt stark polarvirvel till rekordutarmning av ozon över norra halvklotet
Vänster: 2020 genomsnittlig avvikelse av yttemperatur i Europa. Höger: Ytlufttemperaturavvikelse för Europa 1950-2020. Båda i förhållande till referensperioden 1981-2010. Datakälla: ERA5. Källa: C3S / ECMWF
Klimatförändringstjänsten Copernicus (C3S), implementerad av Europeiska centret för medelväderprognoser på uppdrag av Europeiska kommissionen, släpper idag sin European State of the Climate 2020 (ESOTC 2020). Rapporten 2020 innehåller en kort översikt över det globala sammanhanget, en mer omfattande översikt över förhållandena i Europa och ett fokus på Arktis. Den ger en detaljerad analys av det gångna kalenderåret med beskrivningar av klimatförhållanden och händelser samt utforskar tillhörande variationer i viktiga klimatvariabler från alla delar av jordsystemet. ESOTC 2020 ger också uppdateringar om de långsiktiga globala trenderna för viktiga klimatindikatorer och är ett viktigt riktmärke för framtida miljöbedömningar.
Den globala temperaturbilden för 2020
Globalt var 2020 ett av de tre varmaste uppmätta åren, och de senaste sex åren var de varmaste som registrerats. De största temperaturerna över genomsnittet inträffade i norra Sibirien och angränsande delar av Arktis, där temperaturerna nådde 6°C över genomsnittet. Ekvatoriala Stilla havet hade temperaturer under genomsnittet associerade till La Niña-förhållanden som uppstod under andra halvåret.
Växthusgaskoncentrationerna fortsätter att stiga
År 2020 fortsatte de globala koncentrationerna av koldioxid (CO2) och metan (CH4) att öka. Preliminära uppskattningar från satellitdata indikerar att koldioxidhalten ökat med 0,6 procent under året och CH4 med nästan 0,8 procent. Uppgifterna visar också att atmosfärskoncentrationerna av växthusgaser för 2020 var det högsta globala årsgenomsnittet i sedan 2003. Markbaserade mätningar finns tillgängliga från en mycket längre period och visar också en konsekvent uppåtgående trend. Preliminär analys visar att koldioxid ökade i en något lägre takt än de senaste åren, medan CH4 ökade snabbare. Det indikerar vidare att förändringarna är en kombination av effekter inklusive små minskningar av mänskligt inducerade utsläpp under COVID-19-lockdown och ökade flöden över markytor associerade till varma temperaturer som påverkar källor till CO2 och CH4.
Mer information om klimatet 2020 återfinns i the World Meteorological Organization (WMO) State of the Global Climate in 2020.
Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst (C3S), kommenterar: ”Den europeiska rapporten om klimat 2020 erbjuder en omfattande analys av relevanta europeiska klimathändelser, med tanke på flera bidragande klimatindikatorer och sätter dem i perspektiv, även inom globala sammanhang. Att analysera samspelet mellan variabler som temperatur, havsis, nederbörd, flodutsläpp eller markfuktighet understryker vikten av att övervaka alla delar av vårt klimatsystem, för att förstå förändrade klimattrender, med spårbarhet tillbaka till de ursprungliga uppgifterna. Det är viktigare än någonsin att vi använder den tillgängliga informationen för att agera, mildra och anpassa sig till klimatförändringen och påskynda våra ansträngningar som minskar framtida risker.”
Matthias Petschke från Europeiska kommissionen kommenterar: ”Att uppnå en klimatneutral ekonomi kräver full mobilisering av samhälle, regeringar och industri. Samtidigt behövs det bästa möjliga information om kommande effekter av klimatförändringarna. Green Deal syftar till att integrera klimatneutralitet i politiken och göra klimatutmaningen till en ekonomisk möjlighet. De öppna data, verktyg och produkter som Copernicus tillhandahåller, inklusive den europeiska klimatrapporten, är ett viktigt del i förverkligandet av dessa ambitioner. ”
Resultaten från 2020 understryker uppvärmningstrenden
Rapporten European State of the Climate 2020 understryker hur temperaturen fortsätter att värmas upp. Den årliga temperaturen för Europa var den högsta som registrerats – minst 0,4°C varmare än under de närmaste fem varmaste åren. Hösten och vintern i Europa var också den varmaste som registrerades och satte ett nytt rekord på mer än 3,4°C över genomsnittet 1981-2010 och cirka 1,4°C varmare än föregående högstanotering. Nordöstra Europa var utomordentligt varmt med temperaturer nästan 1,9°C varmare än tidigare rekord. Under vintern var de högsta och lägsta temperaturerna i denna region lokalt upp till 6°C respektive 9°C varmare än genomsnittet 1981-2010.
År 2020 var värmeböljorna över hela Europa inte lika intensiva eller långlivade som under åren innan. Under sommaren inträffade dock perioder med mycket höga temperaturer regionalt och som ledde till nya temperaturrekord, som i Skandinavien i juni och i västra Europa i augusti. I augusti förde ett högtryck varm luft från Afrika, vilket ledde till att yttemperaturen ökade och resulterade i anmärkningsvärt varma nattemperaturer i Västeuropa. I Frankrike slogs flera högsta temperaturrekord för augusti månad.
Nederbörd och flodutsläpp
I februari 2020 påverkades en stor del av Europa av nederbörd över genomsnittet. I nordvästra Europa följdes detta av en av de torraste vårarna under de senaste 40 åren, både i form av jordfuktighet och regn. Denna våta till torra övergång hade en anmärkningsvärd inverkan över hela kontinenten, vilket ledde till en övergång från höga till låga flodutsläpp från floden Rhen. För Europa var den genomsnittliga utsläppet från floder i april och maj det lägsta uppmätta (sedan 1991).
I början av oktober inledde stormen Alex vinterstormsäsongen 2020-21. Rekordhög hög nederbörd under en dag i Storbritannien, nordvästra Frankrike och i södra Alperna. De franska och italienska sidorna av de maritima alperna påverkades också av att den dagliga nederbörden på vissa ställen nådde mer än tre gånger det typiska oktobergenomsnittet. Stormen Alex ledde till flodutsläpp över genomsnittet i stora delar av Västeuropa, med förödande översvämningar.
Ett exceptionellt år I Arktis
För Arktis som helhet var 2020 det näst varmaste uppmätta året med en lufttemperatur på 2,2°C över genomsnittet 1981-2010. Medan den tidiga delen av året var kallare än genomsnittet över stora delar av Arktis, kompenserade sommaren och hösten detta med att båda årstiderna hade de högsta temperaturerna som registrerats.De höga arktiska temperaturerna 2020 berodde främst på ett exceptionellt varmt år i arktiska Sibirien. För denna region var 2020 det varmaste året med 4,3°C över genomsnittet, 1,8°C över det tidigare rekordet. Havsisen låg på rekordnivåer under större delen av sommaren och hösten i de intilliggande arktiska haven.
Sommaren 2020 visade avvikelser i markfuktighet i förhållande till genomsnittet 1981-2010 (brun/blå), platser för skogsbränder (röda prickar). Prickens nyanser betecknar den totala skogsbrandens strålningseffekt, ett mått på intensitet. Datakälla: ERA5, CAMS GFAS v1.2. källa: C3S / CAMS / ECMWF.
Rekordtemperaturer under våren och hösten ledde till lägre snötäcke än genomsnittet. Det är troligt att detta bidrog till värmen eftersom mindre solenergi reflekterades och i stället absorberades av de mörkare snöfria ytorna.
Värmen och snöbristen bidrog till torra förhållanden, vilket gav gynnsamma förhållanden för skogsbränder. Under sommaren upplevde arktiska Sibirien omfattande bränder, vilket resulterade i de största koldioxidutsläppen från skogsbränder åtminstone sedan 2003.
Rapporten European State of the Climate 2020, sammanställs av C3S från en rad datakällor från satelliter med bidrag från internationella experter inom klimatvetenskap däribland Copernicus-partners och nationella meteorologiska organ.
Freja Vamborg, senior forskare vid Copernicus klimatförändringstjänst och huvudförfattare till rapporten, kommenterar: ”Rapporten illustrerar hur data vi samlar in och bearbetar på C3S kan omvandlas till högkvalitativ information som underlag för ett bättre beslutsfattande. Att kompilera informationen till denna rapport är baserat på en enorm europeisk insats – från Copernicus-tjänsterna och många väderexperter, inklusive de nationella meteorologiska och hydrologiska institutionerna, universitet, forskningsinstitutioner och privata enheter.”
Copernicus klimatförändringstjänst kommer att hålla en mediekonferens för rapporten den 20 april kl. 11.30 CEST. Om du är intresserad, kontakta copernicus-press@ecmwf.int
Ytterligare resurser i form av bland annat pressinformation och högupplöst grafik finns på en presswebbplats:
https://climate.copernicus.eu/esotc/2020/press-resources
Password: ESOTC2020-press
Areagenomsnitt för angivna temperaturvärden är med följande longitud/latitudgränser:
Hela Jorden: 180W-180E, 90S-90N.
Europa: Landområdena inom 25W-40E, 34N-72N.
Nordvästra Europa: Landområdena inom 25W – 15E, 45N – 72N
Arktis: 180W – 180E, 66.6N – 90N
Arktiska Sibirien: Landområdena inom 60E – 180E, 66.6N – 90N
