Spotlightlistade Ecoclime har kraftigt skruvat upp de finansiella målen till 2021. Därtill har bolaget annonserat att de genom två nyemissioner avser att ta in 66,5 miljoner kronor före emissionskostnader. Vd Lennart Olofsson berättar i en intervju om bakgrunden till de nya målen och marknadens politiska momentum.
Bolagets omsättning har ökat från 3,3 miljoner kronor 2016 till 80 miljoner i rullande årsomsättning oktober 2018, vilket tillsammans med den ökande orderingången har legat till grund för de höjda målen. Lennart Olofsson menar att det i huvudsak har berott på att nyförvärv presterat över förväntan med en ökad orderingång, vilket drivit upp omsättningen och målen.
I pressmeddelandet från början av november deklarerar ni avsikten att nå en kapacitet på 150.000 m2 system/år (en tredjedel i inomhusklimatlösningar) 2021 från 25.000 m2/år i nuläget – en substantiell ökning. Hur kommer ni att uppnå det?
– Kapacitetsökningen avser att uppnås genom i första hand förvärv, för att utöka kapaciteten. Vidare kommer vi att anställa mer personal, där är vi redan nu på väg med annonser om att vi söker 20 nya medarbetare i Stockholmstrakten.
Vill du berätta om ert samarbete med Europeiska Investeringsbanken (EIB) och vad det innebär för bolagets kapacitet till att nå ut till en större geografisk marknad?
– Till att börja med når vi ut till en mycket större marknad snabbare då vi kan rikta erbjudanden till fastighetsägare med stöd av EIB. I första hand avser vi att nå svenska fastighetsägare i Nordeuropa. Vi bedömer att etableringsprocessen kan försnabbas med flera år jämfört med om vi skulle etablera oss genom dotterbolag och nyrekryteringar.
Vilka risker finns det för att ni inte skulle uppnå era finansiella mål och hur stora är dem?
– Den största risken är att vi inte hittar lämpliga förvärvsobjekt. Det är å ena sidan ingen risk att inte förvärva bolag, å andra sidan kan det försvåra att uppnå målen. Andra risker är förmågan att förutspå konjunkturen, men där ser vi ändå kunna gynnas. Om nybyggnationerna går ner, ser vi att marknaden för renovering, om- och tillbyggnation (ROT) kommer att gynnas, vilket är vår primärmarknad för inomhuskomfortlösningar. Bolagets konjunkturkänslighet är därmed begränsad, vilket är en bedömning som delas av fastighetsaktörer och analytiker.
Ni har helt nyligen meddelat att ni avser ta in 66,5 miljoner kronor före emissionskostnader genom två emissioner. Hur kommer emissionslikviden bidra till att ta er närmare målen?
– Projekten i samarbete med EIB ska finansieras med en del av likviden. Vidare är 25 miljoner kronor av likviden avsedda för nyförvärv. Förvärven kan även betalas med aktier, vilken vi gjort tidigare. Sedan kan vi belåna oss, vilket skulle kunna flerfaldiga den avsedda summan för förvärv på 25 miljoner kronor, genom diverse aktieupplägg och belåning.
Ecoclime har haft en ganska volatil resa på Spotlight hittills. Vad skulle du säga är anledningarna till det?
– Dels förvärvade vi ett automationsföretag som har ett samarbete med ett molntjänstföretag, vilket ledde till att bolaget värderades som ett techbolag. I viss mån håller jag med om det med hänsyn till hur långt utvecklat bolaget är. Däremot är det installationsverksamheten som utgör basen i verksamheten där den typen av bolag har en annan värdering. Så överlag har det handlat om hur marknaden väljer att värdera bolaget. Utöver det är det möjligt att annonseringen om att vi lagt förvärv av ett energisystemföretag på is har påverkat kursen. Det finns även vissa indikationer på att kursrörelser i småbolagsaktier likt vår beror på att aktörer driver upp kursen och säljer vid ett tillräckligt stort orderdjup, men det är ingenting vi lägger fokus vid.
Ni har ju ett fokus på energieffektivisering där klimatfrågan på vissa håll blivit en stor politisk fråga. Har Ecoclimes marknad ett politiskt momentum?
– Det är ett antal miljoner kvadratmeter av fastighetsbestånd som ska åtgärdas med klimathänseende, vilket är en jätteintressant marknad för oss. Omkring 75 procent av marknaden för kommersiella fastigheter utgör en marknad som ska åtgärdas ur något hänseende, där ser vi stor potential. Vidare har politikerna instiftat klimatmål till 2030 där de avser att investera flera miljarder över perioden. Andra intressanta delar är fastighetsvärderingen ur klimatsynpunkt, där fokuset blir att större samt där vi spelar en roll i att bidra till att energieffektivisera fastigheter, vilket skapar en efterfrågan. Vi har även sett fall där flera kommuner nu inte tillåter markanvisningar på nybyggnadsprojekt som har en energikonsumtion på över 50 kWh per kvadratmeter, och minimering av den biten utgör en stor del av vår affärsmodell.
Lennart Olofsson avslutar att mycket talar för deras affärsmodell med politiskt instiftade klimatmål, fastighetsvärdering ur klimatsynpunkt samt markanvisningsbegränsningar baserat på energieffektivitet i nyproduktion som pådrivande faktorer.
