LIVIHOP: POLITIK OCH FÖRVÄRV STÖRSTA UTMANINGARNA – VD

(omsändning inför första handelsdag: publicerad den 13 feb)

STOCKHOLM (Direkt) Livihop, som erbjuder personlig assistans till individer med funktionsnedsättning och är på väg till First North, anser att den politiska miljön och möjligheten att förvärva assistansbolag till rimliga priser är de största utmaningarna när det gäller företagets mål att till år 2020 tredubbla omsättningen till miljardnivå.

Det uppger Livihops ordförande Christian Paulsson och vd Carl Auer i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Livihop har omkring 220 uppdragsgivare och sysselsätter på månadsbasis cirka 850 personliga assistenter på hel- och deltid, motsvarande cirka 400 heltidsanställda.

Marknaden omsätter runt 30 miljarder kronor årligen och utgörs av cirka 20.000 assistansberättigade individer, varav närmare 15.000 får ersättning från Försäkringskassan.

Livihop har under de senaste två åren ökat intäkterna från 115 till 303 miljoner kronor proforma.

Börsklimatet har varit turbulent under er teckningsperiod. Är det svårt att komma ut nu?

“Nej, det tycker vi inte – vi har fått väldigt bra respons. Sedan är vår verksamhet ganska defensiv eftersom den inte är konjunkturkänslig”, säger vd Carl Auer.

“Våra intäkter styrs mer av statliga anslag. Om vi behåller de kunder vi har så finns det en viss inbyggd tillväxt. Vi är visserligen beroende av att det politiska klimatet är ganska stabilt, men det blir ändå en annan typ av aktie än en verkstadsaktie eller en high tech-aktie”, tillägger ordförande Christian Paulsson.

Varför anser ni att man ska köpa aktier i er nyemission?

“Dels är vi ett bolag som månar om det socialförsäkringssystem vi har i Sverige. Alla kan behöva det – om jag ramlar i skidbacken och bryter nacken är jag beroende av den här rättighetslagstiftningen. Vårt mål med att bli stora är att bli en påverkansfaktor. Vi upplever inte att de stora aktörerna tar den rollen i dag. Rent affärsmässigt finns det en stor tillväxtpotential på en marknad som är under konsolidering. Vi förvärvar bolag till attraktiva multiplar”, säger Carl Auer.

Finns det skalfördelar i er bransch?

“Det finns stora skalfördelar. En gemensam overhead-kostnad ger en bättre marginal. Vi behöver en marginalförstärkning för att kunna bibehålla vår kvalitet och vara bäst i klassen. Mindre bolag klarar inte av Försäkringskassans senarelagda utbetalningar och de kvalitetskrav som gäller i dag”, säger Carl Auer som hävdar att många mindre bolag inte skulle klara en kvalitetsinspektion från tillsynsmyndigheten IVO.

Christian Paulsson fyller i:

“De skärpta krav som har kommit från IVO under årens lopp innebär att man måste ha rätt mycket anställd kompetens kring processkvalitet, bra koll på ekonomiavdelningen och en återrapportering till sina uppdragsgivande kunder. Det krävs numera rätt mycket administration för att kunna leverera de här tjänsterna, vilket inte behövdes förr i tiden. Många av de mindre bolagen drivs antingen ut ur branschen eller blir uppköpta av större aktörer.”

Enligt vd Carl Auer ökar kvalitetskostnaderna för andra aktörer.

“Men vi har redan tagit höjd för det. Vi skulle klara av en organisk tillväxt på 150 miljoner kronor med nuvarande overhead”, säger han.

Går det verkligen att skala upp så mycket utan att få ökade kostnader?

“Vi skulle kanske behöva komplettera med en löneadministratör till på overheaden, men verksamheterna är ganska självgående”, hävdar han.

Kommer striktare myndighetskrav kring kvalitet och uppföljning, utöver att det medför konsolidering i branschen, även att tynga lönsamheten för de som överlever?

“Ja, så kommer det att bli. Ju mer krav och regler, desto större administration behöver företagen ha. Det är ungefär som i finansbranschen”, säger Christian Paulsson.

Kommer även Livihops regelefterlevnadsfunktioner att behöva växa och därmed tynga er lönsamhet på ett par års sikt?

“Inte vad vi kan se inom en överskådlig framtid, men vi vet ju inte om reglerna kan komma att skärpas ytterligare i framtiden”, svarar Carl Auer.

Har ni konkurrens från andra aktörer som också vill växa via förvärv som ni?

“Inte vad vi vet i dag. Sedan är det klart att de större aktörerna ofta tittar efter bra förvärv, men de senaste åren har de framför allt förvärvat i snarlika branscher för att bredda sig”, säger Carl Auer.

Christian Paulsson konstaterar att Humana till stor del har varit en konsolideringsaktör. Han nämner även Team Olivia som en stor aktör, åtminstone tidigare, så förvärv är inte en oprövad affärsmodell, noterar han.

Ni avser bli en av tre största aktörerna innan 2021. Vilken plats på storlekslistan har ni nu?

“Vi är det sjätte största aktiebolaget. Sedan finns det två stora ideologiska kooperativ.”

Ni avser nå 1 miljard kronor i omsättning år 2020, drygt tre gånger mer än fjolårets försäljning på 303 miljoner kronor. Ska ni främst växa organiskt eller via förvärv?

“Vi räknar med att växa organiskt med 10 procent per år, så det behövs mycket förvärv. Vi såg det redan 2015 och började bygga ett styrningsverktyg som vi kallar för Rodret, som underlättar integrering av verksamheter. Vi jobbar med en decentraliserad affärsmodell där vi bibehåller den unika företagskulturen, varumärket och nyckelpersoner hos förvärvade bolag. Plattformen underlättar för att integrera det bakomliggande, alltså kvalitetsledning, ekonomistyrning, HR-support, kommunikation, administrativ ledning, att kunna koppla upp sig på vår jour, etcetera. Det är vår största konkurrensfördel i dag.”

När det gäller marknadsföringen gentemot brukarna avser ni alltså inte bygga upp ett gemensamt varumärke mot kund?

“Vår målgrupp väljer fritt vilket assistansbolag de vill ha. På en-tre månader byter de bolag om de vill. Brukaren har ju valt en leverantör för att den passar brukarens behov bäst. Det kan handla om en specialinriktning eller att det är ett lokalt bolag. Företag som Humana och Frösunda har bytt skyltar från första dagen, men de har haft en stor kundflykt vid sina förvärv. Det undviker vi.”

Hur säkerställer ni att brukarna i förvärvade bolag inte byter till ett annat bolag?

“Det är viktigt för oss att bibehålla nyckelpersoner i bolagen vi förvärvar. Än så länge har de velat stanna. Många ägare tycker att verksamheten är kul, men vill slippa administrationen”, säger Carl Auer.

Den organiska tillväxten på 10 procent kanske innefattar viss prishöjning/inflation, men även en hel del nya brukare?

“Ja. Vi har en ganska bra tillströmning av nya kunder. Det har vi haft historiskt också. Vi jobbar inte med traditionell marknadsföring, för det tror vi inte passar i den här branschen, utan vi konkurrerar med kvalitet. När brukarna vill se sig om efter ett nytt bolag är det naturligt för dem att kontakta oss.”

Hur vet brukarna vilka ni är med tanke på att ni har lokala varumärken snarare än ett koncerngemensamt?

“Flera av våra dotterbolag är starka inom olika nischer. Det kan handla om att de är starka inom en etnicitet eller att ett bolag är sakpolitiskt aktivt. Moderbolaget Livihop är mer mainstream.”

Er ebitda-marginal var i fjol 4,3 procent. Ni har ett långsiktigt mål att den över tid ska vara 8 procent?

“Ja. Vi satsar på att öka ebitda-marginalen med 1 procentenhet i år med hjälp av skalfördelar.”

Vilka är era största utmaningar för att nå era finansiella mål?

“Den politiska miljön är en viktig del för oss. Vi är även beroende av att kunna förvärva bolag till rimliga priser. Det är de två stora utmaningarna. Sedan försöker vi internt hela tiden att trimma verksamheten och vara framme när det finns möjlighet att växa organisk, exempelvis när andra assistansbolag genomför förvärv och då brukare kan vilja byta.”

Hur ser utbudet av välfärdsbolag till salu ut?

“Vi blir uppringda minst en gång i veckan av aktörer som vill komma i kontakt och diskutera”, säger Christian Paulsson.

Är det konkurrens om uppköpsobjekten?

“Till viss del. Vi märker att det är några andra som är ute på marknaden och bjuder. Samtidigt är konkurrensen mindre i den storlekskategori bolag som vi tittar på. Skulle vi titta på lite större bolag skulle vi stöta på branschens stora aktörer.”

Hur långt kommer ni förvärvsmässigt med de 24 miljoner kronor som ni tar in i nyemissionen? Arbetar ni med belåning?

“Vi kommer en hygglig bit, kanske till 100-150 miljoner kronor om man översätter det rent matematiskt. Vi köper främst bolag med en omsättning på 30-100 miljoner kronor och vi betalar runt 3-4,5 gånger rörelseresultatet. Än så länge belånar vi inte företagen vi förvärvar, utan vi köper dem för en tredjedel kontant, en tredjedel aktier och en tredjedel rörlig köpeskilling”, säger Christian Paulsson.

Kan era tillväxtambitioner för de närmaste åren medföra ytterligare nyemissionsbehov?

“Man kan inte utesluta att det kan komma någon form av förstärkningsemission mot bakgrund av förvärvsambitionerna. När vi blir noterade kan det samtidigt uppstå bättre möjligheter till banklån som kan användas till finansiering. Samtidigt ska vi inte växa bara för växandets skull – att genomföra storförvärv just nu finns inte på kartan.”

Under 2017 sjönk antalet brukare som hade rätt till statlig assistans med 5,1 procent till 14.886 personer. I genomsnitt uppgick deras assistansbehov till rekordhöga 128,5 timmar per vecka (en vecka innehåller 168 timmar).

Om man har fler än 20 timmar grundläggande behov i veckan får man ersättning från Försäkringskassan medan om man har rätt till färre än 20 timmar får man ersättning från kommunen. När brukare får beslut om färre timmar kan det medföra att brukaren byter huvudman från Försäkringskassan till kommunen. De flesta aktörer i branschen är verksamma gentemot båda huvudmännen.

Hur ser utsikterna kring prisutvecklingen för assistansersättningen ut?

“Historiskt har det varit stora höjningar, men det har avtagit sedan den nuvarande regeringen kom till makten. Man sade att assistans är dyrt och ville spara pengar. Ökningstakten för schablonersättningen har dragits ned. Mellan 2017 och 2018 steg ersättningen bara med 1,5 procent”, konstaterar Carl Auer.

Finns det en risk att den totala budgeten för assistans kan komma att krympa i spåren av debatten om stigande kostnader och fusk inom området?

“Både ja och nej. Sedan regeringen sade sig vilja se över assistansersättningen har antalet statligt assistansberättigade, alltså de som får ersättning från Försäkringskassan, minskat, men antalet som får assistansersättning från kommunen har ökat”.

Även om kommunen träder in så borde väl antalet timmar minska totalt i någon mån?

“Absolut, rent teoretiskt. Det finns dock både uppdragsgivare som har fått beslut om färre timmar och andra som har fått beslut om fler timmar. Om man upprätthåller sina intäkter i nuläget så tar man dock marknadsandelar. Trots detta har vi vuxit organiskt.”

Carl Auer uppger att konsolideringen i branschen även drivs av Försäkringskassans omläggning av utbetalningsmodell från preliminär betalning till efterskottsbetalning.

“Även om vi förvarar systemet så önskar vi att Försäkringskassan skulle bli lite snabbare med sin handläggning. Assistansaktörerna tvingas ligga ute med väldigt mycket pengar. Det skapar en likviditetsbrist som är tuff”, säger Carl Auer.

Eftersom branschen omsätter kring 30 miljarder kronor på årsbasis är det rätt mycket pengar som behöver bindas upp.

En annan politisk riskfaktor för assistansbolag såsom Livihop är regeringens förslag om vinstbegränsning i välfärden, som dock för närvarande har en majoritet emot sig i riksdagen.

“Såsom det ser ut just nu skulle vi omfattas av förslaget. Vår bransch har dock inte den höga vinstgenerering som kanske andra välfärdsbolag har, såsom inom skolan. Vi ser inte att de föreslagna reglerna skulle ha någon större effekt på vår verksamhet i dagsläget, utan bara ifall våra marginaler skulle stiga kraftigt. Men vi tror inte att förslaget kommer att passera genom riksdagen”, säger Christian Paulsson.

Enligt Carl Auer bryter förslaget mot Sveriges grundlag och mot EU-förordningar.

Enligt regeringens förslag ska välfärdsbolag maximalt få ha en avkastning på 7 procent på det operativa kapitalet – vad hade ni under 2017? Och var hamnar ni om man ser på era långsiktiga finansiella mål om en ebitda-marginal på 8 procent?

“Vår revisor PWC har skrivit en artikel på temat. Vi håller på att gå igenom detta eftersom det här kommer att vara något som hänger över oss under tiden som frågan behandlas”, säger Christian Paulsson som samtidigt noterar att det finns sätt att hantera frågan på, ifall förslaget mot förmodan skulle införas.

Hur resonerar ni kring risken för att eventuella välfärdsskandaler ska drabba er verksamhet? Den risken har ju slagit mot en del andra välfärdsbolag.

“Generellt tycker jag att skandaler är tråkiga. De solkar ned hela branschen. Inte för att negligera problemet, men många skandaler är gamla nyheter. IVO har gjort ett fantastiskt jobb med sina inspektioner. Vi har haft två inspektioner i år utan anmärkningar. Det är jättebra att oseriösa aktörer blir av med sina tillstånd. Sådana aktörer har ingenting här att göra”, säger Livihop-vd:n.

Carl Auer och hans medgrundare Robert Palm väntas efter emissionen på 24 miljoner kronor äga 65 procent av Livihop. För tillfället har bolaget runt ett dussin aktieägare.

“Vi får se hur många som kommer in nu i emissionen, men vi hade 16 miljoner kronor i teckningsförbindelser innan vi gick ut, så vi känner oss trygga”, säger Christian Paulsson.

Förbindelserna kom från både befintliga aktieägare och externa investerare. Förbindelserna har inte säkerställts via bankgarantier, pantsatta tillgångar eller liknande. Inga garanter har anlitats i emissionen.

Hur har Livihop tagit in kapital hittills?

“I fjol gjorde vi en nyemission som var vår första externa runda. Då fick vi in omkring ett dussin aktieägare. Det var den enda externa runda som vi gjorde innan den nuvarande emissionen”, säger Christian Paulsson.

Vad fondkommissionären Mangold er rådgivare även då?

“Nej, det skötte vi själva”, uppger han.

Teckningskursen i nyemissionen är 15 kronor per aktie. Sista teckningsdag är tisdagen den 13 februari.