Under 2015 och 2016 hamnade Sverige i det globala rampljuset som slutligt värdland för många människor på flykt som sökte sig till Europeiska unionen. Det stora i mottagandet av flyktingar och den ojämna fördelningen mellan de europeiska länderna fick konsekvenser även inom Sverige med ett synnerligen ojämnt mottagande kommunerna emellan. Denna policy brief tar avstamp i skillnaderna mellan kommunerna och studerar lokal migrationspolitik i Sverige före, under och efter migrationskrisen och de policyförändringar som denna händelse medförde.
Några av slutsatserna:
- Kommunernas tolkning av bosättningslagen hänger samman med tidigare erfarenhet av mottagande, tillgång till bostäder men också synen på nyanlända. Slutsatsen är dock att en mer centraliserad mottagningspolitik inte per automatik leder till att lokala variationer uteblir.
- Systemet med läns- och kommuntal behöver reformeras så att den kommunala autonomin ökar. Det kan exempelvis ske genom att göra det lättare för kommuner med gemensam arbetsmarknad, men i placering i angränsande län, att kunna omfördela nyanlända emellan sig.
- Ökad samordning av den statliga politiken samt längre tidshorisonter för planering vid genomförande av reformer. Det framkommer att reformer inom migrationspolitiken skapar större problem än de som de ämnar lösa. Det beror på för korta tidshorisonter när reformerna genomförs samt brist på samordning mellan departement i Regeringskansliet.
Författare till policy briefen är Jon Nyhlén, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Gustav Lidén, docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet.
Läs mer och ladda ner Policy Brief 2023:3 Lokal Migrationspolitik: Om strukturer, aktörer och processer i svenska kommuner.
För intervjuförfrågningar eller frågor rörande denna Policy brief:
Anna Hammarstedt
Utredningssekreterare, Delmi
anna.hammarstedt@regeringskansliet.se
08-405 59 73
