Pressmeddelande den 11 augusti 2026
Cirka 1 av 7 svenskar har förhöjda nivåer av blodfettet lipoprotein(a), Lp(a), som är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det visar nya resultat från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Lp(a) är en genetiskt styrd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom som sällan mäts i rutinsjukvård.
– Det här är antagligen den mest underskattade riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom idag. Personer med förhöjt Lp(a) utvecklar åderförkalkning (plack) 2 – 3 år tidigare och har i genomsnitt 50 procents förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt, säger Elias Björnson, forskare vid Göteborgs universitet.
Lp(a) liknar det mer välkända LDL-kolesterol, ”det onda kolesterolet”, men har en extra proteinkomponent som gör den särskilt benägen att bidra till åderförkalkning.
Inom ramen för befolkningsstudien SCAPIS har över 28 000 medelålders svenskar genomgått en detaljerad röntgenundersökning av hjärtat. Studiedeltagare med högt Lp(a) hade oftare och mer utbredd åderförkalkning (plack) i hjärtats kranskärl. Studien uppskattar att 5–10 procent av all kranskärlsjukdom och hjärtinfarkter i befolkningen kan kopplas till förhöjt Lp(a).
Till skillnad från andra riskfaktorer påverkas Lp(a) inte av levnadsvanor. Nivån i blodet beror till största delen på genetiska faktorer och förblir i stort sett stabilt genom livet.
– Enligt de europeiska riktlinjerna för hjärtsjukvård bör alla testa sig för Lp(a) minst en gång i livet, men det är än så länge inget rutintest i primärvården. Gapet mellan rekommendationerna och verkligheten är tyvärr mycket stort, säger Elias Björnson.
Det saknas idag specifika läkemedel som sänker Lp(a), men kunskap om att man har förhöjda nivåer kan ändå göra stor skillnad.
– Har man förhöjt värde är det extra viktigt att behandla andra riskfaktorer som högt kolesterol och högt blodtryck. Trots att det räcker med ett enkelt blodprov för att mäta Lp(a) vet de flesta med höga nivåer av Lp(a) inte om det, men för de cirka 1,5 miljoner människor i Sverige som bär på denna riskfaktor är det en betydande komponent, säger Elias Björnson.
– Att så många som var sjunde svensk bär på en oupptäckt riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom visar hur viktig Elias Björnsons forskning är. I takt med att kunskapen om Lp(a) växer och nya behandlingar utvecklas kan ett enkelt blodprov bli ett allt viktigare verktyg i arbetet mot Sveriges vanligaste dödsorsak, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
För mer information, kontakta:
Susanne Klofsten, Hjärt-Lungfonden, telefon 0720-78 33 28, susanne.klofsten@hjart-lungfonden.se
Bilder:
– Elias Björnson, forskare vid Avd för molekylär och klinisk medicin, Göteborgs universitet
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Fakta om studien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk: Association of Lipoprotein(a) with Coronary Atherosclerosis and Cardiovascular
Publicering: JACC Cardiovascular Imaging, 15 juli 2026
Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.
Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.
Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.
Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.
Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.
Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 har hälften av SCAPIS-deltagarna undersökts på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare har genomgått i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom och lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.
Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se
