Karolinska först med ny metod för hjärtklaffsjukdom

Det har inte funnits behandlingsalternativ för patienter som inte bedöms klara av hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin, och där kateterbaserad behandling med ett clips i hjärtklaffen inte är lämpligt. Med en ny metod på Karolinska Universitetssjukhuset har man gjort Sveriges första kateterbaserade operation för att ersätta hjärtats mitralisklaff. Med denna nya metod kan patienter, som tidigare var bortom behandling, utredas och om anatomiskt möjligt erbjudas den nya kateterbaserade hjärtklaffimplantationen. Ingreppet utfördes av kardiologen Magnus Settergren och hjärtkirurgen Peter Svenarud under ultraljudsvägledning av kardiologen Kari Feldt och kliniska fysiologen Patrik Norgren.

– Det finns patienter med mitralisklaffläckage som inte kan opereras ens med minimal-invasiv hjärtkirurgi på grund av skörhet och andra sjukdomar som gör att patienten inte klarar av hjärt-lungmaskinen. Då erbjuder denna nya behandlingsmetod med kateterburet klaffbyte en helt ny möjlighet att behandla patienter som tidigare inte kunde behandlas. Vi är i början av ny era för kateterbehandling av mitralisklaffen, säger kardiologen Kari Feldt, vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Till skillnad från tidigare öppnar man inte patientens bröstkorg på vanligt sätt. Istället öppnar hjärtkirurgen ett mindre hål i bröstkorgen vid hjärtspetsen. Sedan förs den nya mitralisklaffen in via kateter, därav namnet kateterbaserad operation. Ingreppet vägleds av hjärtultraljud och röntgen. Hela ingreppet görs på slående hjärta utan behov av hjärt-lungmaskin.

För denna grupp patienter fanns tidigare ingen behandling för att komma tillrätta med den svårt läckande klaffen. Patienterna drabbades av progressiv hjärtsvikt och för tidig död. Klaffimplantationen utfördes som en del i en så kallad fas IV studie. Vi kan förvänta oss att kateterburna mitralisklaffproteser blir del av ordinarie sjukvård redan de närmaste 1-2 åren, först i lägre antal och senare som en större ökning.

Eftersom många äldre patienter inte bedöms klara av vanlig operation, och klaffsjukdomar ökar mer åldern,

kan vi räkna med att hundratals människor kan komma att bli hjälpta av den här metoden varje år enbart i Sverige.

– Vi har på Karolinska Universitetssjukhuset utvecklat Nordens främsta centrum för behandling av hjärtklaffsjukdomar. Utan högspecialiserad kateterbaserad behandling, minimal-invasiv hjärtkirurgi, avancerad hjärtdiagnostik med ultraljud och skiktröntgen, och ett nära samarbete mellan kardiologer, hjärtkirurger, radiologer samt narkospersonal som vi nu har på Karolinska skulle denna högspecialiserade vårdform inte vara möjlig, säger kardiologen Magnus Settergren.

Fakta:

Mitralisklaffen finns mellan vänster förmak och vänster kammare i hjärtat. En skadad klaff läcker och det syresatta blodet strömmar tillbaka till förmaket och lungorna när hjärtat försöker pressa ut blodet till kroppen. Detta leder till att den drabbade patienten upplever andfåddhet och nedsatt ork.

Mitralisklaffläckage, eller mitralisinsufficiens, kan bero på en förvärvad defekt i klaffen eller på att den omkringliggande kammaren förstorats pga hjärtsvikt och därigenom drar isär klaffseglen. Båda former av mitralisklaffläckage kan komma ifråga för det nya kateterbaserade ingreppet.

Mitralisklaffen är den näst vanligaste klaffen som opereras i Sverige. Idag opereras ca 800 patienter om året för mitralisklaffsjukdom, varav ca 40 % får en klaffprotes.

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88                                  
kim.sjolund@sll.se