Debattartikel: Rusta skolan för en bättre psykisk hälsa

Snart är Sveriges nästan 1,5 miljoner barn och unga i skolålder igenom ännu en hösttermin i grundskolan eller gymnasiet och skolan är en naturlig del av vardagen. Men för kanske 200 000 av dessa barn och unga – 10–15 procent enligt myndighetsstatistik – betyder ”vardag” att de går in i klassrummen med oro, ångest eller nedstämdhet. Psykisk ohälsa bland unga har ökat kraftigt de senaste decennierna, särskilt bland flickor, och Sverige sticker ut i Norden med den största ökningen. 

Hälsa och lärande – ett dubbelriktat samband 
Forskningen är tydlig i att det finns ett starkt dubbelriktat samband mellan psykisk hälsa och skolresultat. Elever som mår bra har större chans att nå sina kunskapsmål, samtidigt som en fungerande skolgång och meningsfullt lärande stärker den psykiska hälsan. Omvänt är en ofullständig skolgång en riskfaktor för långvarig psykisk ohälsa och utanförskap. Skolan är därför inte bara en plats för kunskapsinhämtning, utan också en avgörande arena för att förebygga psykisk ohälsa och lägga grunden för ett gott liv. 

Skolans ansvar – från lag till verklighet 
Skolan har redan i dag ett tydligt uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. En viktig del i det arbetet har elevhälsan som enligt skollagen ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Men för många skolor är det, i avsaknad av resurser, tid och verktyg för att systematiskt integrera det hälsofrämjande arbetet i vardagen, en utmaning att gå från policy till praktik.  

Både elever och lärare är tydliga med att de vill se en utveckling av skolans roll när det gäller att främja psykisk hälsa. I rapporten ”Det enda jag tänker på är stress och skola” från Tim Bergling Foundation, Sveriges Elevkårer och Sveriges Elevråd, efterlyser många elever en mer tillgänglig och synlig elevhälsa, mer undervisning om psykisk hälsa och större elevinflytande. 

Samtidigt visar rapporten ”Att orka stanna” av Stiftelsen Beata och Tim Bergling Foundation att även lärare ser behovet av förändring. Lärarna beskriver ett starkt engagemang för elevernas välmående men samtidigt en växande känsla av otillräcklighet. De upplever en dubbel belastning i skolans vardag: elever som mår dåligt och ökad press på lärarna för att hantera det. 

Det finns därmed en gemensam önskan hos både lärare och elever att skolan ska ta ett större ansvar och utveckla sitt arbete med psykisk hälsa.  

Psykisk hälsa i läroplanen 
I våra grannländer, Finland, Danmark och Norge, är undervisning om psykisk hälsa en integrerad och obligatorisk del av skolgången redan från grundskolan. Forskning visar att undervisning om psykisk hälsa i skolan kan förbättra både det allmänna välmåendet och elevernas akademiska resultat. WHO betonar att psykisk hälsa bör vara en självklar och integrerad del av utbildningen, både för att förebygga ohälsa och för att ge unga verktyg att förstå och hantera sina känslor. Här har den svenska skolan verkligen ett stort utvecklingsbehov när det gäller att rusta elever med kunskaper om psykisk hälsa och ge dem förutsättningar att må bättre både nu och i framtiden. 

Skolan en av flera viktiga aktörer 
Att rusta skolan för arbetet med psykisk hälsa är en del i ett bredare samhällsansvar. Ansvaret för befolkningens psykiska hälsa vilar på flera olika myndigheter och institutioner, som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Förutom att hälso- och sjukvården ska erbjuda lättillgängligt stöd är det viktigt att arbeta med familjeförhållanden och en trygg och meningsfull fritid med sociala nätverk. För barn och unga är skolan en viktig arena eftersom de spenderar stor del av sin vardag där.  

När vi sammanfattar nuläget ser vi tre åtgärder för att rusta skolan för en bättre psykisk hälsa: 

1. Mer kunskap och resurser. Skolor behöver kompetensutveckling för att arbeta systematiskt och långsiktigt med psykisk hälsa. Elevhälsan måste stärkas och ges förutsättningar att arbeta förebyggande, inte bara åtgärdande. 

2. Verktyg för systematiskt arbetssätt. Det behövs forskning och handfasta verktyg för hur skolor kan kartlägga den lokala kontexten, identifiera utmaningar, implementera åtgärder och utvärdera insatser. Samverkan med andra aktörer måste bli en självklarhet. 

3. Större plats i läroplanen. Precis som fysisk hälsa har en tydlig roll i undervisningen, behöver psykisk hälsa ges utrymme i läroplanen. Det skulle bidra till att minska stigmat, ge eleverna språk och verktyg för att förstå och hantera sitt mående, och göra frågan till en självklar del av skolans uppdrag. 

Psykisk ohälsa bland unga är en av vår tids största samhällsutmaningar. Om vi menar allvar med att alla barn och unga ska ha möjlighet att må bra och lyckas i skolan, måste vi rusta skolan för det uppdraget. Det kräver politiskt mod, långsiktiga satsningar och en vilja att lyssna på de unga själva. Vi uppmanar beslutsfattare, skolledare och hela samhället att ta sitt ansvar – för en bättre framtid. 

Alexandra Björnsson, Tim Bergling Foundation 
Lisa Grafström, Liber

David From
Sociala medie- & PR-ansvarig
david.from@liber.se

Att alla ska lyckas med sina studier är vår ledstjärna. På Liber har vi över 140 års erfarenhet av att skapa läromedel och kompetensutveckling, vars kunskap gör skillnad för elever, studenter, ledare och medarbetare för resten av livet. Därför finns Liber – för att stötta så att alla lyckas.
Lyckas med Liber.